labbblogg

Idag ville sannerligen inte vädergudarna låta tredygnslabbandet löpa på som planerat. Ett decimetertjockt slasktäcket hade under morgonen lagt sig över Johanneberg. Ett slasktäcke, så segt och halt och förrädriskt att dess like aldrig skådats. Det krävdes Emil i Lönnebergas styrka när Alfred håller på att dö av blodförgiftning i snöstormen för att orka stövla sig fram över berget, det krävde barnen från Frostmofjällets tapperhet att våga ens försöka ta sig an uppdraget, det krävdes allt kargt vikingablod jag kunde frambringa i mina ådror att inte tappa modet, det krävdes specialutrustning i form av superskor från Timberlands barnavdelning för att inte bli blöt om fötterna. Men nu är jag här, i mål. Högt över Göteborgs hustak, våning 7 i Fysikforskarhuset på Chalmers campus Johannberg sitter jag och låter flitens sollampa lysa in i vakkumkammaren jag just tömt på luft.

Victoriae!
Kläppis